Hoppet tänds..
Kan det verkligen vara så att LCHF är grejen för mig? Att jag kanske äntligen ska bli mig själv igen (så känns det, som kroppen jag ser i spegeln inte är min). Jag känner mig försiktigt hoppfull, i och för sig så brukar det vara lätt att gå ner de första fyra kilona, det är sen det brukar stanna till, men det känns på ett annat sätt nu. Mest för att jag inte känner att jag har svårt att hålla dieten. Inget sötsug alls. Ibland blir jag sugen på en macka, men då brer jag mycket bregott och lägger tre skivor ost på en Finn Crisp så går det över. Annars kan det vara det där rastlösa suget, att man inget har att göra så då vill man stoppa nåt i munnen.
Men förutom det, inget sug. Inget jobbigt alls. Jag är såld på LCHF. Jag som alltid tyckt att LCHF:are betett sig lite sektliknande. Nu efter bara tre veckor är jag redo att leda sekten haha. 
Ni har sett den förr, målbilden! Jag längtar dit och hoppas att jag kommer fram.
Jag har också funderat på LCHF men är lite orolig över vad mängden fett kan göra med kroppen i längden. Men o andra sidan ska man väl inte äta det hela livet antar jag... Var har du hittat alla recept?
Det var jag innan med, men nu när jag testat och framförallt läst väldigt mycket så känns det som jag ger kroppen den mat den borde ha :)
Finns massa recept runt om på nätet, jag brukar använda mig av matklubben och söker på LCHF bara, har även googlat mycket på LCHF-recept. Info om hur man äter och vad som händer i kroppen har jag litat på www.kostdoktorn.se, där finns en LCHF för nybörjare med bra och lättförstådd info. Lycka till ifall du testar :)
